Miljö
Alverbäcks Blommor AB är ett företag som strävar efter att göra miljömässiga förbättringar i produktionen såväl för den egna personalen som för den omgivande miljön.
En långsiktigt hållbar trädgårdsodling kräver att vi påverkar miljön runt omkring oss i så liten omfattning som möjligt, t.ex. genom att vi minskar och renar förbränningsutsläppen vid uppvärmning av växthusen och använder recirkulering av gödningsvatten för att undvika näringsläckage till vattendrag.
Klimatcertifiering
Klimatcertifiering är en tilläggscertifiering till Svenskt Sigillmärkning.
Klimatmärkning innebär att vi har sett över hela produktionen med avseende på klimatpåverkan, genom kartläggning som dokumenteras. Därefter gör vi en plan som visar hur vi kan minska klimatpåverkan i olika delar.
Vi är också certifierade enligt IP sigill arbetsvillkor som kontrollerar att företaget tar ansvar för arbetsmiljön och tillämpar goda arbetsvillkor.
Våra miljöinsatser i odlingen
Tulpanodling utgör den största delen av produktionen och är den odling som vi på Alverbäcks ägnar mest tid och kraft åt. Därför är det också här som miljösatsningarna får störst effekt.
Tulpanlökarna (som kommer från Holland) planteras i plastlådor. Innan planteringen rengörs alla plastlådor genom ångning i en bastu och inga kemiska medel tillsätts.
Vattenkraft
Vår elförbrukning härrör sig numera från 100% vattenkraft.
Värmeåtervinning
I samband med att vi byggde om ett gammalt växthus på 3000 m2 så installerades ett ventilationsaggregat. Vi återvinner värmen och får en luftväxling. Klimatet i växthuset blir jämnare, förutom att vi sparar energi.
Pelletspanna sedan 2005
Vår pelletsanläggning installerades under sommaren 2005. Pannan för eldning av träpellets står för all huvudproduktion av värme till anläggningen. Under hösten 2007 installerades en ackumulatortank för att vi ska kunna elda med en jämnare temperatur över dygnet. Detta innebär att vi kan använda pelletspannan under en större del av året samt att vi inte kommer behöva ha beredskap med eldning av olja för att hålla värmen uppe i växthusen under de allra kallaste vinternätterna.
Svenskt Sigill
Ett ytterligare steg i företagets miljöarbete är anslutningen till IP. IP-Sigill är ett kvalitets- och miljöledningssystem, där IP står för Integrerad Produktion.
Systemet har sitt ursprung i Europa där det började med IPM (Integrated pest management). Syftet var och är fortfarande att odlare ska inverka på miljön så lite som möjligt.
IP-Sigill har följande mål:
- uppfylla kunders krav
- uppfylla samhällets krav
- bra redskap för de som vill satsa på ett miljö
- och kvalitetskoncept
Varför ska man bli IP-sigill-odlare?
Som IP-sigill-odlare genomgår du en ständig kompetensutveckling som börjar med en grundutbildning och därefter uppföljning och utbildning vartannat år. IP-Sigill-systemet är alltid uppdaterad på gällande lagkrav. IP- Sigill innebär att odlaren arbetar med att förebygga uppkomst av problem och dokumenterar vad som görs i odlingen. Odlings-informationen kan sedan användas när man analyserar hur odlingen varit och ligga till grund för förbättringar. Att vara med i IP-Sigill-systemet innebär trovärdighet gentemot konsument eftersom odlaren har vissa regler och krav att leva upp till och odlingen kontrolleras av en extern kontrollant. Varför namnet integrerad produktion? Ordet betyder förena eller sammanföra till en enhet och som IP-Sigill-odlare bör man se odlingen som en del av den omgivande miljön.
IP-Sigill-systemet fungerar som ett ledningssystem och kan jämföras med ISO-systemet.
Vad kännetecknar ett ledningssystem?
- engagerad ledning
- identifiera miljöpåverkande faktorer som ska prioriteras, för IP-Sigill-odlare finns detta i regelverket
- utforma en policy (IP-Sigill har en policy)
- veta vart man är på väg och utforma mål; t.ex. minimera användningen av kemikalier, minska växtnäringsläckage, effektivisera energianvändningen
- system för att följa lagkrav
- arbeta förebyggande och använda prognosmetoder. Alla prognosmetoder som kommer fram skrivs in i IP-Sigill-reglerna och ska användas, t.ex. skorvvarning i fruktodling eller klisterskivor i prydnadsväxtodling. Syftet med prognosmetoder är att endast behöva bekämpa vid behov.
- mäta hur man lyckas uppfylla målen (målen utformas internt i företaget)
- dokumentera; dokumentationen utgör underlag för felsökning samtidigt som den är förtroendeskapande
- visa trovärdighet genom oberoende kontroll
Hur kontrolleras IP-Sigill?
Det första året som odlaren är med i IP-sigill-systemet sker en kontroll av odlingen. Därefter görs egenrevision vartannat år och vartannat år görs revision av revisor från certifieringsorgan.
Sammanfattningsvis kan man säga att IP-Sigill består av allt detta tillsammans och som gör det till ett system:
- miljöhusesyn (en slags checklista som företagen går igenom för att kontrollera att de gällande miljökraven följs)
- sammanställning av energiförbrukning, elförbrukning, gödselanvändning, kemikalieanvändning mm
- regelverk utöver lagkravet
- dokumentation
- 3 dagars grundutbildning
- kontroll
- spårbarhet – produkten får ett nummer som är knutet till odlaren och en viss gröda
Våra produkter är märkta med Svenskt Sigill-märket, kompletterat med klimatmärkningen.
För mer information om Integrerad Produktion, gå in på Svenskt Sigill’s hemsida »
Biologiskt växtskydd
Fram på vårkanten ändrar Alverbäcks trädgård utseende och det blir alltfler vårplantor och allt färre tulpaner i växthusen. Ju mer vårplantor som kommer hem från olika håll desto större är också risken att smittotrycket ökar.
På Alverbäcks har vi valt att använda biologiskt växtskydd i så stor utsträckning som möjligt i vårodlingen. Det biologiska växtskyddet på våren hos oss går ut på att bekämpa bladlöss med hjälp av ett bankplantssystem.
Bankplantor
Bankplantorna utgörs av stråsädsplantor som man applicerar lusarter på, som endast går på enhjärtbladiga plantor och genom att sätta in parasitsteklar på stråsädsplantorna har man fått sin egen bank av nyttodjur. Parasitsteklarna letar efter bladlöss och lägger ägg i dem. Efter några dagar dör bladlusen och efter 10 dagar sväller den upp till en gråbrun kokong som sitter kvar på plantan. Efter ca 2 veckor gnager sig parasitstekeln ut ur kokongen och är redo för att leta efter nya bladlöss. Finns det inga ”skadliga löss” i kulturen lever och förökar sig parasitsteklarna på bankplantornas löss.
Bankplantor bekämpar lössen
Under våren använder vi ett bankplantsystem som i första hand ska bekämpa de större lössen som t.ex. grönfläckig potatisbladlus och grönrandig potatisbladlus med parasitstekeln Aphidius ervi. Grunden är bankplantor med sädesbladlöss som parasitsteklarna lever på medan de letar efter ”skadliga bladlöss” på våra odlade kulturer! Vi har också kompletterat bankplantssystemet med parasitstekelnAphidius colemani eftersom det visat sig att det på våra egenodlade bankplantor med sädesbladlusen också förökat upp sig havrebladlöss och i en sådan situation är det bra att komplettera med Aphidius colemani eftersom den lever på havrebladlusen men inte på sädesbladlusen. Parasitstekeln Aphidius colemanibekämpar i första hand persikbladlusen och gurkbladlusen. När den egna bankplantsodlingen kommit igång ordentligt och tillgången på sädes-/havrebladlöss på bankplantorna är tillräckligt stor kan man också introducera gallmyggan, Aphidoletes aphidimyza, som ett ytterligare nyttodjur. Det som är positivt med att sätta in gallmyggan är att dess larver äter oavsett bladlusart och den är väldigt effektiv i sitt arbetssätt varför den är utmärkt då lite större kolonier av ”skadelöss” hittas i kulturen.
Rent och fritt från ogräs underlättar bekämpningen
